Tack vare lilla dottern och hennes fixa idé att hon inte kan somna om efter kl 00 om hon inte får ligga bredvid mig har resulterat i en öm bak! Detta för att jag legat med rumpan på sängkanten och i tre dagar har jag varit halvt invalid tack vare en svullen muskel i höger skinka.
När ska det räcka med djävulskap för min del!? Först en graviditet full med konstant illamående och massa kräkningar, följt av kamp med amning, följt av mjölkstockning, följt av bröstinflammation och nu är det rumpan. Folk börjar väl snart tro att jag är hypokondriker!
Idag haltade jag mig iallafall iväg till affären då blöjor och modermjölksersättningen började sina här hemma. Det blev en snabbtur med hela familjen, varav ingen verkade uppskatta turen överhuvudtaget. De två minsta protesterade mest och i bilen gällde "skriker inte den ena så skriker den andra", tills jag skrämde upp dom med min sångröst då jag körde lite "Lilla Snigel", "I ett hus" etc för att lugna ner dom lite.
Hur ska jag orka ta hand om båda tjejerna ensam hela dagarna, hela veckorna, när maken går tillbaks till jobbet om exakt 14 dagar!? (Finns det något som heter 3-veckorsblues?)
Dags att diska flaskor, igen. Sedan ska jag lägga mig i soffan och tycka synd om mig själv med min rumpsmärta, huvudvärk och feber.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar